Programkommentar
“Det är fäfängt att drömma om en vildmark fjärran från oss själva. Năgon sadan finns inte. Det är myrmarkerna i vara hjärnor och magar, naturens urkraft inom oss, som lockar fram den drömmen. Jag kan aldrig hitta en större vildmark i det ödsliga Labrador än i en vrả av Concord, dvs. än vad jag själv för med mig dit.”
H D Thoreaus dagbok, 30 augusti 1856
Träden sover. Lindarna längs med Valhallavägen befinner sig i en vinterdvala. Deras knubbiga grenar kommer snart att väckas till liv av vären och slà ut och bilda ett golv av grönt. Det är som om man skulle kunna ta ett kliv ut och vandra ovanpa träden. Vi kan följa en cykel. Sommarens grönska, höstens färger, vinterns sömn, varens hopp och sa tillbaka till grönskan.
Titta in i Ebba Bohlins tittskap för att komma närmare träden. Lyssna till Henrik Frisks komposition. Det är ljud inspelade pa olika platser kring Dome of Visions. Nere vid marken och högt uppe bland hustaken. Det du hör är skillnaden däremellan och en andning. Trädens vilaär en del av arets cykel.
Motivet som Ebba Bohlin bränt in i väggen berättar om en annan cykel. Att en byggnad av trä ingar i ett kretslopp. Motivet som malats upp med eld bildar ett träd. Det byggs upp av schabloner av en Brandnäva. Växten som gror efter branden. När träden försvinner kommer andra växter och nya träd. Skogen är en resurs som kommer tillbaka. Henrik Frisks komposition anänder äterigen ljuden han spelat in pa gärden utanför Dome of Visions. Nere vid marken, nära rötterna, och högt uppe bland hustaken. Ovanför trädkronorna. Det vi hör är skillnaden däremellan och judet av eldens laga.
Björn Norberg, curator, Dome of Visions